Ska jag, ska jag inte?

Ååh ångest. Orkar inte att allt blir så komplicerat när det gäller dig. Ja, jag kanske skulle lyckas. Det känns som det skulle kunna gå. Jag tror faktiskt det. Men sen då? Jag vill ju inte bara ha dig för kvällen, jag vill alltid ha dig. Hos mig, nära. Men hur mycket du än passar in i min plan så kommer jag aldrig att passa in i din som jag är nu. Och jag vill vara jag, jag vill att du ska vilja att jag ska vara jag också. Ingen annan. Och även om jag, för dig, skulle kunna...så vill jag inte bara ge, jag vill få lite också.

Ett leende, en tanke, en plats i ditt hjärta..?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0