Larvän

Här sitter jag och tröstäter. Har så jävla tråkigt och känner mig galet ensam, men vad gör man? Jag har ingen jag vill ringa och bara höra andas i luren, ingen jag kan ligga alldeles för nära, ingen jag helt spontant kan åka hem till bara för att inte vara ensam..

Så istället sitter jag här med den ytterst tveksamma kombinationen brieost och cola...men jag måste säga att det är en hit. Lärt mig att man ska äta söta saker till ost..så varför inte dricka? Mmm känner hur det här inlägget bara spårar mer och mer. Tål att tilläggas att min telefon faktiskt ringde så fort jag skrivit de första raderna...därav skillnaden på humöret i första stycket och i andra. Nu ska jag återgå till min ost, för min hjärna vill inte fungera.