-
Without you
Without you, the ground thaws
the rain falls
the grass grows
Without you, the seeds root
the flowers bloom
the children play
The stars gleam
the poets dream
the eagles fly
without you
The Earth turns
the sun burns
but I die, without you
Jag har helt slut på bra ord verkar det som. Kan inte beskriva hur jag mår, vad jag tänker, om jag är glad eller ledsen. Det enda jag vet är att något fattas. Rättare sagt någon fattas. Sängen känns för stor, frukosten är för tyst, telefonen ringer för lite, luften är för kall, dagarna för långa, nätterna för korta, min hand för tom...
Samma tanke snurrar runt i mitt huvud hela tiden, samma dröm väcker mig med tårar i ögonen på morgonen. Att få ha dig här igen, vad lycklig jag skulle bli. Hur ska jag få dagarna att gå fortare? Vill att dom bara ska försvinna, men ändå inte. Bara släppa alla tankar på dig...jag vet inte om jag kan göra det. Jag vet inte om jag vill göra det. Kan inte låta bli att hoppas varje dag att du ska komma tillbaks.
Jag älskar dig.
Life goes on
but I'm gone
cause I die, without you.
070809
Känns som att det första jag gör när jag vaknar på morgonen är att börja att bara försöka få tiden att gå, och när jag går och lägger mig på kvällen är jag lättad för att jag tagit mig igenom en hel dag. Ska det verkligen vara så? Jag som förut var glad för att vakna upp en solig dag och tänka att "hoppas den aldrig tar slut".
Vad har förändrats egentligen? En person har försvunnit men jag vill kunna känna samma lycka över att umgås med mina vänner. Visst utan dem skulle jag vara helt förstörd, och tro inte att ni bara är tidsfördriv. Jag älskar er sjukt mycket. Men jag längtar också tills jag bara kan njuta fullt av att umgås med er.
Det är ingenting ni gjort, det är bara jag och mina tankar. Men ärligt talat så vet jag inte hur jag ska få bort dom. Kanske ni kan hjälpa mig, kanske ni kan få mig att hitta tillbaks till mitt lyckliga jag och få bort tårarna ur ögonen varenda gång jag råkar glömma bort mig och börja tänka. Jag hoppas det för ni är mitt sista och enda hopp. Jag kommer alltid älska er, men mina sår är svårläkta. Ni är som plåster men såret är infekterat.
