Larvän

Jag fick just ett tecken. Okej jag får alltid tecken men det här sa verkligen rakt ut att: GE UPP. Såå jag kanske redan hade gett upp lite innerst inne för faktum är att jag orkar inte bry mig längre. Inte utan att aldrig få något tillbaks. Så jag stannar upp lite här och låter någon annan kämpa ett tag. Jag behöver också lite uppskattning.

Haha, JA jag tror på ödet. Det vore helt osannolikt för en person som mig som råkar ut för sånt som jag gör att inte tro på ödet. Och så har man ju något att skylla på när livet inte går som man vill...

Idag var en väldigt konstig dag..eller jag mådde rätt konstigt..men nu är det bra. Hade bara en lektion och sen satte jag mig för att vänta på resten av oh snap för att åka in till stan och träffa Thomas. Thomas är en trevlig prick och vi kunde nog inte ha fått en snällare ekonomisk rådgivare!

School is hell. Men det får man helt enkelt leva med, det går inte att göra något åt det. Förlåt mamma, men nu hoppar jag av matten. Visar det sig att jag behöver den när jag ska plugga vidare så får jag helt enkelt skylla mig själv, men då kommer jag tänka på hur jag satt där i soffan innan provet och lät tårarna falla i matteboken. Matte är ingenting för mig. Ska jag klara av det behöver jag veta att jag absolut måste få godkänt för att lyckas i livet...och det behöver jag ju faktiskt inte. HEJDÅ FÖRALLTID MATTEN, HOPPAS DU DÖR!