Larvän

Just nu känns det som att jag kanske kommer överleva, men bara kanske. Idag har jag lärt mig att man inte ska sitta så långt fram, dels för att i fall att man somnar är det jävligt uppenbart och dels för att man blir tröttare i ögonen (vilket ökar risken att man somnar). Jag är jättetrött faktiskt, trots att jag sov 11 timmar och att klockan bara är 10. Jag är i alla fall inte lika nerdeppad som jag var igår, vilket är skönt. Det ger mig en gnista hopp om att jag kanske bara kommer att vara uttråkad detta halvår. Om jag inte hittar ett jobb såklart...det skulle vara guld...